Kvinnokläder som straff & könsneutrala omklädningsrum

Har just haft handledning med två studenter som uppmärksammade mig på denna händelse. En kurdisk man i Iran ska ha dömts till att tvingas bära kvinnokläder och paradera i dessa offentligt. I en intervju i DN kommenterar Amnestys pressekreterare att organisationen inte har tillträde till Iran, men att mycket tyder på att uppgifterna stämmer. Händelsen vittnar om den Iranska regimens syn på och diskriminering av kvinnor; att kvinnokläder anses förnedrande. Vidare är offentlig förödmjukande kroppsbestraffning ett övergrepp i sig, i det här fallet gentemot den dömda mannen. Domen har resulterat i en protestaktion på sociala medier där kurdiska män poserar iklädda traditionella kvinnokläder för att markera stöd för kurdiska kvinnor, med budskapet om att det inte är en skam eller ett straff att vara kvinna.

Kurdisk man i protest

Kurdisk man i protest

Utöver detta är historien en berättelse om kläders potentiella makt, och hur starkt rotad bilden av kön, genus och den kulturella kroppen ofta är – vare sig det gäller Iran eller Sverige. Samtidigt på hemmaplan utspelas nämligen detta, en gymnasieskola i Stockholm har infört ett så kallat könsneutralt omklädningsrum, vilket provocerat och lett till debatt. Exempelvis så anser en känd svensk bloggerska att det hela är ett skämt, oförstående inför problematiken med att identifiera sig med ett kön. Jag vill inte på något sätt likställa eller jämföra händelserna och på så vis förringa situationen för kvinnor i Iran, mer än att konstatera att kön, genus, manligt och kvinnligt är en kulturell vattendelare och upplevs som problematiskt på de flesta ställen i världen, om än utifrån olika förståelser och synvinklar.